måndag 18 juni 2012

Mobbing skadar för livet...

Jag har fått i uppdrag att skriva ett reportage som handlar om diskriminering. Så jag tänkte intervjua en person som har blivit mobbad.

Jag sitter vid entré i Kronan med Ali, och dricker kaffe. Det finns många stolar och bord där och det finns ett café också. Ali är lång, han har kort svart hår. Han har en vit kofta med en blå jacka på sig.

Vi diskuterar om mobbning. Ali tycker att mobbning är fel.
– Oftast brukar det vara att man har något emot personen eller att man
ogillar personen, säger Ali.
– Jag håller med dig, och om man ogillar någon borde man hålla det för sig själv och inte ta ut det på personen. För att man kan skada någons liv, svarar jag.

– Har du någon gång blivit mobbad, frågar jag?
– Ja det har jag, det var i skolan i Sverige, säger Ali. Min kompis blev mobbad och slagen av en klasskamrat. Jag gick och hjälpte honom, men då gick mobbaren till sin kompis som var äldre och starkare än oss och han började mobba mig med sitt gäng, säger Ali.
- Men vad gjorde du då? undrar jag.
- Jag anmälde honom till rektorn, men det hjälpte inte, det blev bara mer och mer. Till sist var jag tvungen att anmäla honom till polisen. Han fick ett straff för det var att han inte fick ta körkortet till motorcykeln.
 – Blev det bättre sen? frågar jag lugnt.
– Nej, han blev ännu argare och började mobba mig utanför skolan, han var en argsint person. Till sist var jag tvungen att resa bort härifrån till mitt hemland. Efter sju månader kom jag tillbaka till Sverige. Men sen efter det träffade jag honom efter 33år och då bad han mig om ursäkt. Han sa att han hade tänkt på det hela tiden sedan dess och att han ångrade sig.

Vi reser oss upp från stolarna. Jag tackar Ali för han har svarat på mina frågor.

Muhammad Ali 9safiren

måndag 4 juni 2012

Från Kosovo till Sverige

Mannen har blivit diskriminerad på två olika sätt, i två olika länder, först i Kosovo och sedan i Sverige. Det är en tidig onsdags morgon och jag sitter på en hård skolstol inne i sal 2048, där vi har romanilektion. Jag väntar på modersmålsläraren Sejran Menekshe, mannen som jag ska intervjua. Han kommer lite efter att jag har öppnat mitt skrivhäfte och vässat klart min penna.

– Jag blir diskriminerad på grund av mitt etniska ursprung, min hudfärg och religion, säger Sejran sakta. Som rom i Sverige har man mycket mer rättigheter än i t.ex. Kosovo, men ändå finns det många människor med dålig kunskap och fördomar om romer berättar han för mig medan han sätter sig tillrätta på den lilla svarta snurrstolen.

Diskriminering finns på grund av avundsjuka, fördomar och dålig kunskap om hur olika människor är och fungerar, fortsätter Sejran. Men det hjälper inte om man har kunskap om hur människor känner och tycker, för att när man trycker ner någon så tänker man sig inte för hur det skulle kännas om någon annan trycker ner den själv och vice versa säger Serjan. Jag är jätte koncentrerad. Jag ser rakt i Serjan mörka ögon och förstår hur upprörd han blir av att tänka tillbaka på det som hände honom.

Jag nickar till Serjan för han ska veta att jag hör och förstår honom, så han inte tror att jag har somnat bort. Dom andra barnen är knäpptysta. Dom lyssnar också på Serjans tankar och åsikter. Det ser ut som att själva ha blivit diskriminerade någon gång och funderar på det Serjan berättar om, om diskriminering.

 – Jag själv har inte blivit diskriminerad på grund av att jag är rom för att jag har lite ljusare hud än andra romer och jag har bevisat att romer kan också vara duktiga och smarta som alla andra människor fast jag är rom och har inget eget land, berättar Sejran för mig.

 Jag själv tror att om alla människor skulle behandla andra människor som dom själva skulle vilja bli behandlade, så skulle det aldrig finnas diskriminering i världen. Alla skulle vara likvärdiga och ingen skulle kränka någon annan, för man själv vill inte bli kränkt. Men tyvärr så är vi människor sådana som vill vara bättre än andra, så det kommer nog alltid att finnas diskriminering om inte vi tänker på hur man behandlar andra som man själv vill bli behandlad!

Alen Miftar, 9 Safiren



tisdag 29 maj 2012

Diskriminering mellan tjejer och killar

Jag sitter på Evas kontor på Kronan, hon är rektor där. Kronan är en F-9 skola på Kronogården i Trollhättan, alltså en mångkulturell skola med barn från hela världen.

Jag diskuterar diskriminering och Eva säger att det inte får förekomma diskriminering, så det är något som skolan jobbar hårt med att få bort. Men ibland finns det ändå t.ex. när man bråkar, när man retas och när man vill ha makt. Diskrimineringen är densamma för båda könen.

Något som jag vill diskutera med Eva är att tjejer och killar är dåliga på att samarbeta med varandra. Det är en viktig fråga för mig, för jag tycker att killar och tjejer ska kunna samarbeta med varandra utan att någon ska känna sig diskriminerad. Eva säger att vi har olika roller och uppfostras på olika sätt. Det finna en bild av att vara tjej och en bild av att vara kille. Det känns oftast tryggare att vara tjejer med tjejer och killar med killar, men det kan också vara att tjejer inte får umgås med killar eller tvärtom, tänker jag när jag lyssnar på rektor Eva.

Sen frågar jag Eva vad hon tycker att vi ska göra åt diskriminering i skolan. Då svarar hon att alla som jobbar i skolan ska ha kunskaper om hur tjejer och killar fungerar. Läraren ska vara bra ledare, och man ska inte påverkas av någon för deras bakgrund heller.

Tjejer och killar har olika syn på varandra, enligt killar så är tjejer de snälla, tysta, lugna och fina. Enligt tjejer så är killar de tuffa, de som klarar av allt, inte har bra betyg och de som är stökiga. Killar får oftast mer plats än tjejer och allt det handlar om genus. Jag fortsätter fråga Eva om vad hon tyckte att föräldrar ska göra åt saken. Då svarar hon att föräldrar ska ha samtal med skolan om hur det är att leva i två olika kulturer och att föräldrar ska lära sig hur kulturen i det nya landet fungerar.

Karina Shurrab, 9 Safiren

Bild: Bo Carlsson, FK Athos! Vad döljer sig bakom masken?

söndag 27 maj 2012

Han var för fet...

Jag sitter i sal 2059 och skall intervjua Ostoja Bodilovic. Jag har
skrivit flera frågor i förhand, inte så många, men tillräckligt många
för att få veta vad för diskriminering Ostoja har upplevt. Han sätter
sig ner och vi skall börja. Jag vill få jobbet gjort eftersom jag har
jobbat en ganska långt tid.

Den första frågan för Ostoja är om han någon gång har
blivit diskriminerad av någon slags grupp eller bara några personer.
Han säger att han hade problem i tvåan då han var omkring 8 år.
Han var diskriminerad för att han hade mer vikt än de andra och
det gjorde att han var dålig på fotboll. De diskriminerade honom för
att han var fet. Han säger att det inte var mycket bråk och att det
var mest omoget ordkallande. Vi både skrattar åt det, för att det
var svårt och se på Ostoja som en åttaåring. Jag undrade hur han
undvek detta och stoppade dem från att diskriminera honom vidare.
Han säger att han bara ignorerade det, trots att det kändes dåligt.
Hur som helst slutade det fort för att de som hade mobbat honom
insåg, att han inte brydde sig längre.

Jag frågade också Ostoja om han hade blivit diskriminerad på jobbet
här eller någon gång förut och han säger att han har blivit diskrimi-
nerad. De hade diskriminerat honom etniskt eftersom han var
från Bosnien. De brukade jävlas med honom om kriget som hände i
forna Jugoslavien. Han brukade inte bry sig om deras diskriminering,
men det var irriterande säger Ostoja.

Jag hade inga fler frågor åt Ostoja efter detta, men han ville ge
några kommentarer om diskrimineringen. Han säger att i skolan finns
det mycket etnisk diskriminering och att det är dåligt för alla, det blir
till och med personligt på fritiden.

Ostoja säger lycka till åt alla elever, och jag håller med honom. Vi är
klara och vi går iväg för att ha elevråd med vår klass.

De vet att det inte är snällt -om mobbing!

Jag har valt att intervjua Ostoja Bodilovic om mobbing för att han jobbar med ungdomar i skolan och på sin fritid. Vi möts i entrén på Kronan, som ligger i stadsdelen Kronogården i Trollhättan. Kronan är en nybyggd skola med bibliotek och kulturhus. I entrén finns ett litet café där vi slår oss ner i den gröna soffan med varsin kopp kaffe. Ostoja är 25 år och kommer från Bosnien, men han har gått hela sin skoltid i Sverige.  

Mobbing betyder för Ostoja att folk tänker inte på hur andra känner och mår. Han har själv upplevt eftersom han var lite mullig när han var liten.  När han var liten fick han inte spela fotboll med sina vänner. Han fick vara målvakt bara men han brydde sig inte. Han fortsatte kämpa och tränade hårt för att visa att han var bra. Vid denna tid var han sju till tio år och då gick han på Lextorpsskolan i Trollhättan. Han spelade fotboll samtidigt som han spelade för IFK Trollhättan.

Han tycker att det finns mobbing nu och kanske lite mer än förut också. Det som oftast händer på skolan nu är att några mobbar varandra. Det händer varje dag och oftast är det om hudfärg eller vilka länder de kommer ifrån.

Ostojas jobb är att stoppa mobbing. Han brukar säga varför det är så och varför de diskriminerar varandra. Mest håller de med om att det de gör är fel, men de fortsätter ändå bara för att leka tuffa. De vet att det inte är snällt. De som blir diskriminerade blir arga och oftast blir det bråk. Ostoja stoppar det och säger till rektorn. Rektorns jobb är att prata med dem och ringa till föräldrar och prata om det som har hänt. Men Ostoja tycker att skolan borde prata mer om det och komma på lösning för alla är lika värda.

Efter en stund komma några killar och började mobba en kille men killen kunde inte göra något för Ostoja går upp och börjar prata med dem. De säger förlåt till Ostoja och killen. Ostoja kommer och sätter sig igen, men jag bara måste gå nu för lektionen har redan börjat. Ostoja säger bara:
- Det lugnt, säger jag när tackar honom och han tackar tillbaka när jag går.

Malik Joudah, 9 Safiren

Bild: Helena, Kronogården

Man ska behandla alla lika och alla är lika värda!

Jag håller på och väntar på Owe som jag ska intervjua. Jag väntar på honom vid cafeét på Kronan. Efter några minuter kommer han. Owe jobbar som socialpedagog på Kronan i Trollhättan. Vi ska prata om mobbning och diskriminering och om elever blir utsatta för det på skolan. Owe är en bra människa för han hjälper andra människor. Owe är stor på kroppen och är stark biff. Vart han än går så har han en dataväska med sig. Jag och Owe sätter oss i skolans café och pratar. Det är några små elever från lågstadiet som går till matrestaurangen och äter. Alen min skolkamrat är med oss men han jobbar med sitt. Jag frågar Owe om han någon gång har blivit diskriminerad i den här skolan. Han berättar då att han aldrig har blivit diskriminerad och att det bara är en person som kan göra det. Det är bara rektorn Eva som kan diskriminera Owe men han har aldrig hört det, säger han och ler glatt.

Jag frågar Owe vad han kan göra för att människor inte ska bli diskriminerade och mobbade. Man ska behandla alla lika och alla är lika värda, svara han. När var det sist gång du blev diskriminerad utanför jobbet och på jobbet, frågar jag Owe. Owe säger att han inte fick vara med på fotbollen för att han var fet när han gick i 5-9.

- Owe, har du upplevt diskriminering på jobbet någon gång? Owe säger att han har upplevt det på jobbet. Han säger också att han har hjälpt en elev på gamla Kronogården för att han blev mobbad för sin hudfärg.
- Owe, den sista frågan till dig. Hur tror du skolan jobbar mot diskriminering? Owe säger att skolan har en Likabehandlingsplan som görs av lärare, elever och alla personal.

- Tack Owe, för att jag fick intervjua dig  :) :)

Valton Uka, 9 Safiren


Bild: Helena, Krongården

Radio Trollhättan...

Tack, Bästa Tomas på Radior Trollhättan, 90,6 MHz, för att du alltid ställer upp för mig och mina elever!

Fredagen den 8 juni kan du lyssna på följande program på Radio Trollhättan, 90,6 MHz:
Elevens val eleverna i år 8 och 9, sänder sitt program kl. 10.00 -11.00!
Hamo, 9 Safiren, sänder sitt program kl. 14.00 - 14.30.

Medan du väntar på att jag ska lägga ut länkarna, kan du kika in Radio, 90.6 MHz. Där ser du bilder från bl.a en inspelning från 2010. Då var Zakarias, Daniella, Ersan och Abbas med och spelade in ett radioprogram med Elevkulturombuden från Kronan:

http://www.radiotrollhattan.se/Invigning.html